Stormaktens ceremonier
| Serie | Stockholms historia |
|---|---|
| Författare | |
| Medverkande | |
| Förlag | Historiska Media |
| Genre | Historia och arkeologi |
| Format | Danskt band |
| Språk | Svenska |
| Antal sidor | 112 |
| Vikt | 250 gr |
| Utgiven | 2006-01-23 |
| SAB | Kc |
| ISBN | 9789185377077 |
Utgåva fyra i serien Stockholms historia
Stormaktstiden (16111718) var en tid med täta maktskiften och expansiv statsbildning. De svenska kungarna var angelägna om att visa sin makt för folket och omvärlden. Med pampiga, påkostade och storslagna ceremonier manifesterade de sin storhet.
I Stormaktens ceremonier berättar Malin Grundberg om hur de olika makthavarna och ceremonierna har satt avtryck i Stockholm. Tidigare hade centrum för högtiderna varit Uppsala. Men med Gustav II Adolfs begravning år 1634 flyttades det för första gången till Stockholm. Till kungens ära byggdes de vackra gravkoren som nu finns att skåda i Riddarholmskyrkan.
När det några år senare var dags för drottning Kristinas kröning vägrade hon att som brukligt var ha den i Uppsala och Stockholm blev kröningsstad. Drottninggatan skapades som processionsgata. Det städades och fejades, fasader målades om, en triumfbåge av romerska mått byggdes, vackra kläder syddes upp och kröningsvagn beställdes. Det var mycket noga vilka som skulle bjudas in, rätt länder och rätt personer skulle imponeras av all prakt och rikedom. De fattiga jagades bort från gatorna. Processionen följdes sedan av tusentals åskådare.
Malin Grundberg är docent i historia vid Stockholms Universitet. Hennes avhandling Ceremoniernas makt utkom 2005 på Nordic Academic Press.
Stormaktstiden (16111718) var en tid med täta maktskiften och expansiv statsbildning. De svenska kungarna var angelägna om att visa sin makt för folket och omvärlden. Med pampiga, påkostade och storslagna ceremonier manifesterade de sin storhet.
I Stormaktens ceremonier berättar Malin Grundberg om hur de olika makthavarna och ceremonierna har satt avtryck i Stockholm. Tidigare hade centrum för högtiderna varit Uppsala. Men med Gustav II Adolfs begravning år 1634 flyttades det för första gången till Stockholm. Till kungens ära byggdes de vackra gravkoren som nu finns att skåda i Riddarholmskyrkan.
När det några år senare var dags för drottning Kristinas kröning vägrade hon att som brukligt var ha den i Uppsala och Stockholm blev kröningsstad. Drottninggatan skapades som processionsgata. Det städades och fejades, fasader målades om, en triumfbåge av romerska mått byggdes, vackra kläder syddes upp och kröningsvagn beställdes. Det var mycket noga vilka som skulle bjudas in, rätt länder och rätt personer skulle imponeras av all prakt och rikedom. De fattiga jagades bort från gatorna. Processionen följdes sedan av tusentals åskådare.
Malin Grundberg är docent i historia vid Stockholms Universitet. Hennes avhandling Ceremoniernas makt utkom 2005 på Nordic Academic Press.
