Slaveri : forntiden till renässansen

Detta är den första volymen av tre om slaveriets världshistoria, från begynnelsen till nutiden. Det är en historia som aldrig förut har berättats, en historia som knyter samman alla folk och alla världsdelar. Det är en fruktansvärt smutsig historia, en historia som vi har valt att blunda för.

Att vara slav är att inte existera som människa. En slav har bokstavligt talat inget människovärde utan betraktas som ett redskap, ett ting. En slav kan på ägarens order ryckas upp ur sin familj och säljas till andra sidan jordklotet. Vårt nuvarande västerländska samhälle är faktiskt ett av ytterst få samhällen i världshistorien som inte tycker att detta är helt naturligt. Det i särklass vanligaste, i alla historiska samhällen även det svenska har varit att slaveri är funktionellt och socialt acceptabelt: vissa förtjänar att leva i ofrihet. Enligt FN:s beräkningar lever ännu idag omkring 12,3 miljoner människor i slaveri ungefär lika många som vi under loppet av 400 år forslade över Atlanten från Afrika till Amerika. Slaveri är och förblir ett av jordklotets största och mest osynliggjorda problem.

I den första volymen skildras slaveriets historia från forntiden till renässansen: vi börjar redan med de gamla sumererna på 2000-talet f.Kr. och slutar på 1500- talet. Boken har två röda trådar: krig och fattigdom. I historiens gryning försattes människor i ofrihet när maktsamhället hade vuxit sig så starkt att man kunde tvinga krigsfångar att utföra ofritt arbete och när människor som var för fattiga för att kunna försörja sig tvingades att slita åt andra för att överleva. Krig och fattigdom blev vägar in i slaveri. Eftersom krigens och fattigdomens verklighet såg olika ut i olika länder kom även slaveriet att anta olika utseende. Varje kulturkrets fick sin egen typ av ofrihet.

Bokens inledande kapitel handlar om slaveriet som system, vad som utmärker det och hur olika forskare har ställt sig till ofriheten som allmän företeelse. Därefter hoppar vi bakåt till Främre Orienten på 2000-talet f.Kr. och skärskådar hur våra äldsta kända högkulturer, Egypten och Mesopotamien, organiserade sitt slaveri. Fokus flyttas sedan till den grekiska och romerska antiken, då slaveriet blev så omfattande att våra första stora slavuppror ägde rum. I takt med att slaveriet blev allt viktigare kom det även att förändras och bli mer variationsrikt än tidigare. Slavar kunde påträffas som allt möjligt gruvarbetare, jordbrukare, hantverkare, administratörer, byggjobbare, lärare, läkare, poliser, osv. I nästa skede av historien, medeltiden, förändrades slaveriet ännu en gång. I den islamiska världen uppkom slavsoldaten: slaven som tjänade i armén och som därigenom kunde vinna makt och inflytande. På 1200-talet grep slavsoldater makteni både Egypten och Indien. Samtidigt försvann, besynnerligt nog, slaveriet helt och hållet från Nordeuropa. Ingen vet varför, men det ledde till att våra förfäder under några få sekler glömde bort hur slavar skulle hanteras och hur slavsystemet fungerade. I slutet av medeltiden uppfann vi emellertid slaveriet en gång till, med förödande konsekvenser. Under renässansen gick ridån upp för det storskaliga plantageslaveriet, först på öar i Atlanten, sedan i Amerika.

Boken spänner över stora tidsperioder och väldiga områden. Både slavägare och slavar får komma till tals. De breda historiska översikterna varvas med inträngande skildringar av människoöden. Vi möter Hagar, den egyptiska slavinnan som drevs ut i öknen av sina gammaltestamentliga ägare, Pai-Teshup, den hurritiske fursteslaven som slutade som förmögen handelsman, Theudote, den kretensiska slavinnan som såldes mellan romerska soldater i Transsylvanien, Onesimos, den förrymde slav som vållade aposteln Paulus bekymmer, Balthild, slavinnan som blev drottning som blev helgon, Safi, den indiske köpmannaslaven vid Röda havet som räddade en kvinna i nöd, Ibn Battuta, slavägaren från Marocko som har vittnat om ofrihet från Mali till Kina, Fernão de Oliveira, den portugisiske slaverimotståndaren vars idéer var sekler före sin tid, och många, många fler.