Lux aeterna

I Martin Tistedts Lux aeterna möts livsprocessernas oupphörliga kaos och poesins särskilda stringens. Födelse, förintelse, smuts, renhet, vällust, smärta: det organiska och ickeorganiska varats störtflod vältrar sig fram genom universum och språket långt bortom gott och ont. Pressklipp om Martin Tistedts debut Segerhuva: "Segerhuva är ett mardrömslikt vadande genom kroppsvätskor, en nerbrytare av moral och människodjurets återfödelse. Bakom den stundtals poetiskt skrivna våldspornografin lurar flera religiösa och filosofiska aspekter, inbäddade i ett djupare sår eller i författarens interna skrattsalva. För Tistedt är köttets/människans förvandling till djur och gud detsamma som könets upphörande och hermafroditens materialiserande." Stefan Whilde, Yelah