Om kriget kommer - Debatten om svensk försvarsfinansiering under 100 år

Om kriget kommer - Debatten om svensk försvarsfinansiering under 100 år
Författare
Förlag Bookea
GenreMilitärväsen och vapen
FormatEbok (EPUB)
SpråkSvenska
Vikt0
Utgiven2024-07-11
ISBN 9789181001594

Den 7 mars 2024 blev Sverige en fullvärdig medlem av försvarsalliansen Nato. Denna historiska händelse var kulmen på en försvars- säkerhets- och utrikespolitisk utveckling under lång tid som i accelererande takt kom att följa sin egen logik. I likhet med utbrottet av andra världskriget i september 1939 ledde det ryska anfallet i februari 2022 till en radikal omstöpning av den säkerhets- och försvarspolitiska miljön. När budskapet år 1939 var att värna neutraliteten till varje pris, så var slutsatsen år 2022 en helt annan: att söka skydd i en större försvarspolitisk gemenskap bort från den neutralitet som varje regering efter andra världskrigets slut med emfas hade förfäktat.
Beslutsprocessen – både år 1939 och 2022 – blev oerhört snabb, men med olika förtecken.
I efterdyningarna av det första världskriget vid 20-talets början rådde en stark pacifistisk stämning i Sverige. Kraven på nedrustning var högljudda, särskilt inom det socialdemokratiska partiet. Försvarspolitiskt manifesterades detta av försvarsbeslutet 1925 som tog sikte på att åstadkomma en kraftig neddragning av försvarsanslagen.
Det brutala krigsutbrottet i september 1939 ledde till en våldsam upprustning av försvaret. Försvarsanslagen steg upp till tidigare oanade höjder. Några år in på 1940-talet omfattade försvarsanslagen ca 50 % av statsutgifterna. Försvarsbeslutet 1942 innebar en kraftig nivåhöjning av försvarsutgifterna. Ett nytt normalläge för den svenska försvarsförmågan identifierades.
Åttio år senare - mellan åren 1994 och 2010 - återupprepades historien; en drastisk nedskärning av det svenska försvaret genomförs. Freden sågs som evig. Inga nya konflikter och krig kunde urskiljas. Men åter slår pendeln tillbaka; en omsvängning äger rum mellan åren 2015 - 2020. Den ryska aktiviteten mot grannländerna börjar att ge avtryck i den försvarspolitiska debatten.
År 2022 kan liknas vid år 1939. Ett nytt våldsamt krigsutbrott i Europa äger rum. Ryssland angriper Ukraina. Den förut otänkbara tanken inom socialdemokratin om ett svenskt NATO-medlemskap blir politisk verklighet. Sverige ansöker tillsammans med Finland om medlemskap i den västliga försvarsalliansen. Åter är det finska och svenska ödet sammankopplat precis som under det andra världskriget. Skillnaden är att de två länderna i dag marscherar i takt. Detta var inte fallet år 1939.