Gustaf Mauritz Armfelt 1757-1814 : dödsdömd kungagunstling i Sverige, ärad statsgrundare i Finland

Armfelt tillhörde det gustavianska hovets mest lysande stjärnor. Efter en spektakulär hovkarriär blev han chef för Operan och Dramaten och en av de första medlemmarna av Svenska Akademien. Under Gustav III:s ryska krig blev han krigshjälte och genom sin ställning med i kungens närhet var han vid denna tid en av Sveriges mäktigaste män.

Kungens död förändrade allt. Armfelt förlorade det politiska spelet, han tvangs i exil och dömdes till och med till döden. Efter nio år fick han upprättelse under Gustav IV Adolf. Sedan Finland förlorats till Ryssland 1809 återvände Armfelt till sin finska hembygd. Han kallades till S:t Petersburg, där han var kejsar Alexanders närmaste man när det gällde Storfurstendömet Finlands angelägenheter och kom att spela en avgörande roll för det nya Finland. Vid sin död hyllades Armfelt av sina landsmän som Finlands store son.

I Sverige kunde man inte smälta att Armfelt »blev ryss« och han glömdes bort. Med boken om Armfelt lyfter Stig Ramel fram en okänd del av det gustavianska Sverige som det levde vidare i Finland och en rikt begåvad mans livsöde, hans politiska strävanden, hans otaliga kärleksaffärer och livslånga innerliga förhållande till hustrun.