Bara sedan solen sjunkit

Han är liten och tunn och kryper ihop på ett konstigt sätt som om han var helt ledlös. Huvudet är mellan knäna och den yviga svarta manen släpar mot den moddiga stenläggningen. Han kan inte vara mer än ett år, möjligen ett och ett halvt. Bara en unge, inte alls lika stor och muskulös som fullvuxna individer som jag har sett avbildade. En sen och blåsig kväll, på väg hem från ett möte med sin före detta älskare, hittar fotografen en varelse sovande på gatan utanför sitt hus. Det är ett litet troll med kattlika ögon och en päls som är svart och silkeslen. Han är det vackraste Mikael någonsin har sett och han bestämmer sig för att gömma trollet i sin lägenhet. Ett beslut som får genomgripande konsekvenser för Mikael och människorna i hans omgivning ¿ Bara sedan sjunkit belönades med Finlandiapriset, den finska motsvarigheten till det svenska Augustpriset.