Partisanens dotter

Han är Chris: uttråkad, ensam, fast i ett sexlöst och kärleksfattigt äktenskap. Fyrtioårig känner han sig som en främling i ungdomskulturens London på sjuttiotalet. Hon är Roza: en jugoslav som nyligen flyttat till London, dotter till en av Titos partisaner. Hon är fortfarande ung men har redan levt ett liv fyllt med dramatik, romantik och tragedier.

Han får syn på henne där hon står i ett gathörn iförd kortkort kjol, högklackade stövlar och en häftig makeup. Av en ren impuls stannar han bilen för att försöka plocka upp henne, men hon försäkrar honom närmast muntert att hon inte är prostituerad. Inte längre. ”När jag var en dålig flicka”, säger hon senare, ”tog jag aldrig mindre än 500 pund. Jag gjorde ingenting billigt.” Men hon stiger ändå in i hans bil och låter honom köra henne hem, och det blir början till deras osannolika vänskap. Under de kommande månaderna berättar Roza för den chockerade Chris historierna om sitt förflutna, inte minst om sina sexuella erfarenheter. Hon är en snabbpratande Sheherazade och han insuper allt som vore det syre i en för övrigt syrelös värld. Samtidigt som han inte kan låta bli att grubbla över hur han ska kunna komma över de där 500 punden. Men hennes berättelser blir alltmer utstuderade. Är de verkligen sanna, eller vill hon bara försäkra sig om att behålla Chris uppmärksamhet och andlösa fascination?

En djupt rörande kärlekssaga, och en studie i berättandets natur – dess förförelse, dess makt och dess oundvikliga faror.