De ickesynliga

Det var mitt i natten den 27 december 2006, på ett hotellrum i Bangkok, som det hände. I gränslandet mellan dröm och verklighet kom historien till Fredrik Härén, en historia som balanserar mellan sanning och fantasi. En berättelse om kärlek och svek, om girighet och om mod. En berättelse som får oss att reflektera över vad som är på riktigt, vad som är viktigt, och på vad vissa av oss är villiga att göra för det vi tror på.

Men framförallt är det en berättelse om en värld som de flesta av oss inte visste fanns. En värld så otrolig, men samtidigt så vacker att man, när man bjuds in i den, lockas att tro att den är sann.

Precis som vissa hemligheter måste förbli hemliga måste vissa berättelser berättas. Det är dags för historien om de ickesynliga:

”Det finns en okänd människoart som lever mitt ibland oss. Människor av kött och blod, precis som vi, men de har snövit hud och vitt hår och deras cellstruktur gör att ljuset bryts mot deras kroppar, och därför kan våra ögon inte se dem. Men vi kan märka dem ibland, när de råkar komma för nära oss. Känslan av att det finns någon annan i rummet, trots att vi vet att vi är ensamma.”

Gjorde hon rätt när hon släppte in den okände mannen i sin lägenhet? Det han berättade lät som rena fantasierna.

När journaliststudenten Alexandra intervjuar barn om deras låtsasvänner börjar underliga saker hända. Barnen beskriver vita människor som finns i deras närhet och som föräldrarna inte kan se. En teckning gjord av en mentalpatient visar en känd men ändå märklig värld, som både skrämmer och lockar henne.