Med- och egenfinansiering av vården - etiska aspekter
Serie | SMER rapport 2015 |
---|---|
Författare | |
Förlag | Norstedts Juridik AB |
Genre | Medicin |
Format | Häftad |
Språk | Svenska |
Antal sidor | 200 |
Vikt | 0 |
Utgiven | 2015-01-30 |
SAB | Vpa |
ISBN | 9789138242216 |
HAR UTGÅTT - GÅR INTE ATT KÖPA.
Det främsta argumentet för att införa medfinansiering är att patientens valmöjligheter ökar. Då får den enskilda personen möjlighet att välja produkter och tjänster som ligger utanför det som erbjuds inom den offentligt finansierade vården, även om hen då själv får bekosta mellanskillnaden. Detta skulle ligga i linje med den etiska principen om rätten till självbestämmande.
Statens medicinsk-etiska råd som står bakom rapporten ställer sig avvisande till medfinansiering och varnar för risken som medfinansieringen kan innebära: en utveckling mot vård på ojämlika villkor. I det ställningstagandet har hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf varit en viktig utgångspunkt. Den säger att hälso- och sjukvårdens mål är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Den som har största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde.
Det är alltså patientens behov av vård, inte hennes möjligheter att betala, som ska avgöra vilken insats den offentliga vården ska erbjuda.
Det främsta argumentet för att införa medfinansiering är att patientens valmöjligheter ökar. Då får den enskilda personen möjlighet att välja produkter och tjänster som ligger utanför det som erbjuds inom den offentligt finansierade vården, även om hen då själv får bekosta mellanskillnaden. Detta skulle ligga i linje med den etiska principen om rätten till självbestämmande.
Statens medicinsk-etiska råd som står bakom rapporten ställer sig avvisande till medfinansiering och varnar för risken som medfinansieringen kan innebära: en utveckling mot vård på ojämlika villkor. I det ställningstagandet har hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf varit en viktig utgångspunkt. Den säger att hälso- och sjukvårdens mål är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Den som har största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde.
Det är alltså patientens behov av vård, inte hennes möjligheter att betala, som ska avgöra vilken insats den offentliga vården ska erbjuda.