Koloniträdgården : odlarglädje, stugliv och praktiska tips

"Att ströva runt i ett koloniområde är en fröjd för ögat – vårens lökväxter, försommarens perenner och blomtyngda buskar. Och så högsommaren med schersmindoft och fält av prästkragar, blåklockor och fingerborgsblommor. Sensommar och höst, då blomningen går över i gult. Solrosor, solbrudar, gullbollar och höstrudbeckior vajar överallt. Den härliga doften av tomatblad, lökskörd och nyupptagen, jordig potatis – doften av mognad och höstluft."

Koloniträdgårdarna – ca 42 000 i Sverige – är ett stadsfenomen från förra sekelskiftet, ett levande kulturarv som för våra odlingstraditioner vidare i både nya och gamla former. Trädgårdar fyllda av blommor, grönsaker, bär och frukt, numera inte av överlevnadsskäl som förr utan av behovet att både koppla av och ha jord under naglarna. Och flanerande besökare kan njuta av prakten och idogheten i städernas trädgårdar.

Variationen är enorm. Stugorna kan vara arkitektritade nyskapelser eller se ut precis som på Anna Lindhagens tid. Det var i första hand hon som drog igång kolonirörelsen i början av 1900-talet. Och i trädgårdarna frodas allt från gammaldags torpväxter till helt nya sorters grönsaker från andra kulturer.

Kenneth Nilsson och Ingrid Nordwall berättar om kolonister från Norrbotten till Malmö. Här finns "Lola mitt i stan" på Södra Årstalundens koloniområde, Gunnar i Piteå, Eva-Lotta i Delsjön, Pia och Anders i Hudiksvall, Nils-Erik i Västervik, Ljubinca i norra Stockholm och många fler. De ger också en inblick i koloniträdgårdsrörelsens historia och i livet som kolonist med allt vad det innebär av gemenskap och ansvar. Och de delar med sig av mängder med praktiska odlingstips: skötsel av iris, dagliljor och pioner, djupbäddar, förkultivering, sticklingsförökning, vinterförvaring av ömtåliga växter ...

Rikt illustrerad med fotografier, de flesta tagna av författarna själva.