Stiftelsetrilogin

Det väldiga Vintergatsimperiet vittrar sönder efter tolv tusen år. I detta begynnande kaos uppenbarar sig veten­skapsmannen Hari Seldon, som vigt sitt liv åt att utveckla psykohistoria, en sorts beteendevetenskap som kan förutse och påverka framtiden. Och framtiden är inte ljus.

För att förkorta trettio tusen år av krig och barbari ska­par Seldon Stiftelsen. Här arbetar de så kallade encyklope­disterna skenbart med att samla människans hela vetande, men i själva verket förbereder de mänsklighetens räddning.

Asimovs episka ber&auml;ttelse kan l&auml;sas som en allegori &ouml;ver m&auml;nniskans st&auml;ndiga str&auml;van att beh&auml;rska sin till&shy;varo. Asimov skrev flera sidober&auml;ttelser och f&ouml;rdjupade i flera verk sin litter&auml;ra v&auml;rld, men just <em>Stiftelsetrilogin </em>(1942&ndash;1949) var en exempell&ouml;s framg&aring;ng och banade v&auml;g f&ouml;r science fictiongenren v&auml;rlden &ouml;ver.

Isaac Asimov (1922&ndash;1992) &auml;r en av de mest uppskattade science fiction-f&ouml;rfattarna. Han f&ouml;ddes i en by utanf&ouml;r Smolensk i d&aring;varande Sovjetunionen. N&auml;r han var tre &aring;r gammal emigrerade hela familjen till USA d&auml;r han blev professor i biokemi och skrev hundratals b&ouml;cker inom flera f&auml;lt. <em>Stiftelsetrilogin </em>r&auml;knas till de viktigaste och mest uppm&auml;rksammade verken i science fictiongenren.&nbsp;