Om samhällsfördraget

<p >&rdquo;M&auml;nniskan f&ouml;ds fri och &ouml;verallt &auml;r hon i bojor&rdquo;. Med dessa uppseendev&auml;ckande ord inleder Jean-Jacques Rousseau sin skrift&nbsp;<em >Om Samh&auml;llsf&ouml;rdraget</em>&nbsp;eller&nbsp;<em >Statsr&auml;ttens grunder</em>&nbsp;(1762). H&auml;rmed sl&aring;s det stora frihets- och frig&ouml;relsetemat an i europeiskt t&auml;nkande. Det g&auml;ller m&auml;nniskans intellektuella, politiska och inte minst k&auml;nslom&auml;ssiga frig&ouml;relse. Som filosof och pedagog skapar Rousseau en avg&ouml;rande utg&aring;ngspunkt f&ouml;r den radikala j&auml;mlikhetstanke som via 1700-talets revolutioner i Nordamerika och Frankrike och 1800-talets successiva frig&ouml;relser fr&aring;n st&aring;ndssamh&auml;lle, f&ouml;rtryck och religi&ouml;s intolerans leder fram till v&aring;r egen tids uppfattning om medborgarnas r&auml;ttigheter och skyldigheter i demokratiska samh&auml;llen.

<p >Du contrat social &ouml;versattes i sin helhet till svenska senast 1919. Med Jan Stolpe och Sven &Aring;ke Heeds nya &ouml;vers&auml;ttning b&ouml;r Rousseau kunna &aring;terta sin centrala position ocks&aring; i den svenska debatten om demokratins villkor.

<p >Inledning: Leif Lewin