Det fria digitaliserade litteraturarvets olösliga ekvation

22 000 svenska romaner ska digitaliseras och kan på sikt bli tillgängliga för alla – vilket skulle skapa en intressekonflikt mellan bibliotek och kommersiella aktörer.

Alla svenska romaner utgivna mellan år 1945 och 1989 ska digitaliseras i ett stort forskningsprojekt som är ett samarbete mellan Umeå universitet och Kungliga biblioteket, skriver Biblioteksbladet. För att analysera den svenska välfärdsstaten utifrån politik, media och kultur ska forskarna göra storskaliga textanalyser av både dagstidningar, utredningar och litteratur. Till följd av detta ska 22 000 romaner, eller tre miljoner sidor, digitaliseras. Fem miljoner kronor kommer att gå till detta ändamål.

Pelle Snickars, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet och projektledare för forskningsprojektet, säger till Biblioteksbladet att han kommer att driva frågan om att tillgängliggöra den digitaliserade litteraturen för allmänheten – även om det inte är projektets huvudsyfte.

22 000 eböcker, fria för alla – en mardröm för bokstreamingtjänster och förlag som satsar på återutgivning, men en guldgruva för bibliotek och användare. Finns det en möjlig balansgång i frågan?

– Strömmande medietjänster som Spotify och Netflix har visat att det går att kommersiellt använda äldre innehåll för att berika en tjänst. Det innebär att det finns en potentiell konflikt i att på bibliotek fritt erbjuda exempelvis äldre romaner i digital form – som kanske skulle kunna göra en strömmande medietjänst mer attraktiv, säger Pelle till Boktugg och fortsätter:

– Grundproblemet är att bibliotekssektorn naturligtvis vill hänga med i teknikutvecklingen och uppdatera sin verksamhet i olika digitala riktningar. Av de anledningarna vill bibliotek i den fria informationens tecken låna ut e-böcker gratis, samtidigt som förlagsbranschen försöker att etablera försäljning av samma e-böcker i strömmande form eller genom nedladdning. Det är en närmast olöslig ekvation.

Men det är inte bara förlag och boktjänster som drabbas av om allmänheten får fri tillgång till eböcker, det berör även författare, översättare och illustratörer. Pelle kan själv titulera sig författare och har skrivit och medverkat i flera böcker, bland annat Den svenska enhörningen: storyn om Spotify och Digitalism: när allting är internet.

Som författare, hur ställer du dig till att böcker kan bli gratis för läsaren efter ett visst antal år? Kan du själv tänka dig att stå utan ersättning för äldre verk?
– Alla böcker som jag skrivit är antingen direkt fria för nedladdning på min hemsida – eller efter en tid av karantän (via i överenskommelse med respektive förlag). Men det är ju lätt för mig att göra så eftersom jag är anställd på ett universitet.

I Norge har 250 000 titlar utgivna före år 2000 blivit digitaliserade och finns numera tillgängliga för befolkningen genom biblioteken. Där har man infört en ersättningsmodell som innebär att biblioteken betalar en liten summa till förlag och ­författare för varje utlån. Utgångspunkten för Pelle Snickars forskningsprojekt och de miljoner de har tilldelats för att digitalisera svenska romaner är att det potentiellt kan lägga grunden för en snarlik uppgörelse som den norska.

Hur ser din drömvision ut kring digitaliseringen av äldre litteratur, ur både forskarens, författarens och läsarens perspektiv?
– Denna dröm är något av en mardröm – för frågan om fri information i den digitala domänen är en olöslig konflikt. Förlag, författare och bibliotek har alltsedan folkbibliotekens inrättande levt i en relativt konfliktfri symbios, där bland annat biblioteksersättningen garanterat att de som skrivit böcker också fått ersättning för fria boklån. Men att upprätthålla föreställningen om fri information i en digital kontext är omöjligt eftersom det skulle kullkasta alla de juridiska lagar och strukturer som omgärdar äganderätten och i princip underminera alla försök att på allvar etablera en fungerande e-boksmarknad. Leker man med tanken om ett statligt digitalt bibliotek som gratis lånar ut alla e-böcker så innebär det ju i princip en likadan tjänst som Spotify (fast för böcker). Men eftersom den skulle finansieras över skattsedel så finns det ju inga ekonomiska incitament alls för en kommersiell boktjänst (à la Spotify) att etablera sig. Moment 22 alltså.

Under flera år har Pelle arbetat med ett forskningsprojekt kring just Spotify, samtidigt som han också sitter i styrelsen för Svensk biblioteksförening. Han har med andra ord en relativt unik kunskap om konflikten mellan bibliotekens uppdrag att tillgängliggöra digitala medier och kommersiella aktörer som vill erbjuda samma medier mot en kostnad.

– Under ett antal år har jag kunnat bevittna hur bibliotekssektorn backat när det gäller att ge (viss) fri access till musik och film, samtidigt som tillgång till audiovisuella medier har kommit alltfler till del genom att strömmande medietjänster blivit populära. Fri access via bibliotek har alltså fått ge vika för kommersiella marknadskrafter som Spotify och Netflix. Det är i sin ordning, men samtidigt kan man fundera på hur bibliotek framgent ska ge tillgång till medier i allmänhet och böcker i synnerhet, säger Pelle och fortsätter:

– Storytel är ju inte Spotify (än) men har ambitionen att ge alla svenskar tillgång till strömmande böcker mot betalning – samma böcker som det är bibliotekens uppgift att ge fri tillgång till. Det finns en risk att bibliotekens demokratiska funktion som fri förmedlare av information inte klarar av att mäta sig med de kommersiella tjänsternas attraktion, eftersom det i hög grad handlar om att ge access till samma innehåll. Exakt hur denna relation kommer att se ut framöver är därför en politisk fråga.

Än så länge är forskningsprojektet i sin linda, och om de 22 000 svenska romanerna så småningom kommer att kunna läsas gratis av biblioteksanvändare vet vi först efter att olika rättighetsorganisationer har sagt sitt och när (eller om) man har kunnat enas om en avtalslicens. Vilket lär ta tid.