Även om det står svart på vitt så är det inte alltid enkelt att tolka. Hur digital kan bokbranschen bli? Och hur har vi lyckats skriva 2500 artiklar på Boktugg? Sölve Dahlgren söker svaren.
Den här krönikan blir en slags resa genom veckans funderingar och intryck. Vi börjar med att konstatera att det är den 2500:e artikeln som publiceras på Boktugg sedan starten för drygt fyra år sedan. Bara det är en prestation att applådera.
Möt författarna som är mästare på Cliffhangers – i Boktugg Spänning!
Mitt arbete på Boktugg handlar just nu om två saker, något förenklat: sökandet efter bra storys och sökandet efter bra intäkter. Vilket visar att det är ungefär vad alla andra aktörer i bokbranschen pysslar med. Vi letar efter berättelser som är värda att sprida. Alla författare gör det, alla förläggare, bokhandlare och bibliotekarier. Det finns miljoner berättelser att välja mellan, både verkliga och fiktiva.
Men vi letar samtidigt alla efter intäkter som kan finansiera det där sökandet och producerandet av berättelser.
Författaren är beroende av att hitta ett förlag som tror på idén och ofta måste denne gå så långt som till ett helt manus. En utväg ifall förlagen säger nej blir då hybridförlag eller egenutgivning som kräver en egen investering innan berättelsen kan förvandlas till en bok som kan omvandlas till intäkter.
Förlaget är beroende av att hitta författare som både har en bra berättelse och kan berätta den. Sedan gäller det för förlaget att förädla och paketera den. Förlaget ska sedan hitta läsare och köpare av boken. Något som sällan eller aldrig är samma sak. Detta faktum är extra brutalt tydligt när vi går från fysisk till digital bok. En fysisk bok ger pengar när någon köper den, en digital bok (i alla fall på en streamingtjänst) ger pengar när någon läser den.
Bokhandlarna ska i sin tur välja ur den mängd berättelser som förlagen presenterar för dem. De är beroende av att läsarna (eller någon som letar presenter) faktiskt köper de böcker som förlagen talat sig så varma för. Är den nya Zlatanboken verkligen en lika given succé som den förra? Bokhandlare behöver intäkter för att betala sina ofta upptrissade lokalhyror samt kostnader för personal som blir högre med varje löneökning.
Bibliotekarierna kan välja ur den uppsjö av berättelser som författare och förlag gemensamt lyckas skapa. De är istället beroende av intäkter från välvilliga kommunala politiker och tjänstemän som i sin tur ska motivera att invånarnas skattepengar spenderas på böcker, biblioteksbyggnader och bibliotekspersonal. I detta ingår den svåra balansen mellan fysiska och digitala böcker för utlåning.
Tänk så mycket enklare om man ”bara” behövde leta bra storys och inte hade ekonomin att tänka på, eller hur? Men få är så lyckligt lottade.
På Boktugg har vi så här långt intäkter från annonser, vilket inkluderar native-artiklar, det vill säga sponsrat innehåll exempelvis författare i fokus, affiliateintäkter (när du klickar dig vidare från oss till en nätbokhandlare och köper en bok) samt Insider-medlemskap. Vi gör ett experiment nu med en digital vårkatalog (se vår höstkatalog-demo) som jag hoppas blir en succé. Intäkterna från dessa olika källor ökar hela tiden, men precis som alla andra i bokbranschen vill man gärna se dem öka ännu snabbare. Eftersom jag vill ha mer pengar att investera i fler nyheter, läsvärda reportage, rapporter och analyser. Ännu mer bakom kulisserna i bokbranschen.
Affärsmodeller. Det är vad det kommer tillbaka till. För Boktugg skulle vi kunna överväga att göra som alla dagstidningar gör idag – stoppa allt spännande innehåll bakom en betalvägg och övertyga så många som möjligt att betala 99 kr/månad för att få tillgång till det. Skulle det fungera? Kanske, kanske inte. Vi tror på vår hybridmodell med mycket fria artiklar och annonser, samt att de som vill stötta oss och dessutom vill ha ännu mer läsning kan bli INSIDER-medlemmar.
Bokbranschen står inför liknande val av affärsmodeller just nu. Streamingtjänsterna växer så det knakar och det är ingen tvekan om att de är här för att stanna. På film- och tv-sidan har Netflix visat vägen. För musik har Spotify satt en standard och för böcker är nu Storytel på väg att göra detsamma.
Men till skillnad från film och musik så har tryckta böcker visat sig vara betydligt mer motståndskraftiga. Bland annat för att böcker har betydligt fler format än film och musik. En musik-cd var i praktiken digitala filer redan innan man övergick till MP3 och senare streaming. En film-DVD var också digitala filer redan innan Netflix började strömma dem till mobiltelefoner. Men böcker kan vara så mycket mer.
Ta Zlatanböckerna exempelvis. Den förra succén Jag är Zlatan fungerar alldeles utmärkt som både ljudbok och ebok. Det är en berättelse framför allt i ord. Men den nya Jag är fotboll är en berättelse i ord och bild. Den är inte ens svart på vitt, hela boken är faktiskt tryckt som vitt på svart. (Förutom några sidor i slutet med statistik som hade blivit oläsliga om man inte haft vita sidor. Statistik som för övrigt blir precis lika omöjligt att förmedla i en ljudbok.)
Alltså är det redan från början tydligt att vissa böcker inte kommer gå att överföra till digitala format. Inte ens en surfplatta kan riktigt ge rättvisa åt en bok som bärs av fotografier, grafer, tabeller eller illustrationer.
Det innebär dock inte att det inte går att digitalisera. Men det kräver en mer omfattande process och det innebär också att vi rör oss bort från vad som idag är en bok. En fysisk bok har inga rörliga bilder. En digital bok kan faktiskt ha animationer och filmsekvenser. Men samtidigt kan den inte bli en dokumentär- eller spelfilm eftersom de allra flesta böcker inte har en budget som motsvarar en filmatisering.
Någonstans där finns den digitala bokens framtid. Epub stödjer redan mycket av det som kan tänkas behövas. Men långt ifrån alla eboksläsare gör det.
Så pappersboken lever vidare. En annan dimension är det här med livslängd och discoverability. En digital bok behöver aldrig bli out-of-print. Men samtidigt kan en tryckt bok överleva. Mina barn har exempelvis fått läsa en sagobok (Bröderna Grimm) som jag hade som barn och som faktiskt trycktes i början av 1970-talet. Just den utgåvan finns inte i digital form och kommer kanske aldrig att finnas.
Jag har alltså inte ännu funnit svaret på frågan hur digital bokbranschen kan bli. Men vi söker vidare, tillsammans. Kanske vet vi bättre efter 5 000 artiklar eller nyanser? Om ett år eller två, med andra ord.
Förresten. Det här är faktiskt inte den 2500:e artikeln. Det är den 2501:a eftersom en annan artikel hann publiceras före, en som handlade om ett nytt nischat svenskt antikvariat som valt bort ehandel.
Stödprenumeration. Boktugg Mini (från 10,42 kr/mån) ger tillgång till vissa premiumartiklar.
