På Abibo får kunden själv designa sin pocketbok

Nystartade nätbokhandeln Abibo.se erbjuder skräddarsydda pocketböcker för lässvaga målgrupper. Grundaren Anna Hansers Rutäng tröttnade på att inte hitta böcker till sin son.

På Abibo.se kan bland annat dyslektiker, SFI-elever, personer med synnedsättning eller med grövre koncentrationssvårigheter i olika åldrar specialbeställa grafiskt individanpassade pocketböcker.

– Det är bara sex veckor sedan vi lanserade tjänsten, berättar Anna Hansers Rutäng när vi träffas på Bokmässan.

I nuläget finns omkring 500 titlar att välja på i webbshoppen, och målet är givetvis att öka utbudet och få en större bredd. Titlarna är indelade i kategorierna barn, ung och vuxen och här finns böcker för alla åldrar, förutom de allra yngsta som ännu inte läser själva.

– Jag vill inte sätta någon etikett, jag vill att man ska få gå in själv och titta bland böckerna. Vissa böcker lägger jag bland flera kategorier.

Böckerna är dessutom indelade i olika genrer som spänning, biografier och klassiker. Titlarna kan även filtreras utefter LIX-nivå (läsbarhetsindex, ett verktyg för att mäta läsbarheten baserat på antalet ord per mening och ordlängd). Det är i nuläget den enda indikatorn på hur pass lätt att läsa boken är.

– Versionen som vi lanserade i mitten på augusti är den första och det finns många tankar och idéer på hur vi kan utveckla tjänsten. Vi har som grundtanke att användarna ska vara med i kommande utvecklingsprocess så om våra kunder påvisar behovet av att hantera eller markera ”lättläst” på andra sätt genom att till exempel skapa egna kategorier för den typen av titlar så tittar vi gärna på lösningar för detta, säger Anna.

Välja bok är steg ett. Det unika kommer i nästa steg. I Abibos editor får läsaren själv välja mellan sju olika typsnitt och anpassa teckenstorlek, radavstånd och radbredd.

– Det här är inte så avskräckande för någon som har väldigt låg självkänsla vad gäller läsning, säger Anna och visar upp ett exempel på hur en pocketbok beställd via Abibo kan se ut, med stora bokstäver och mycket luft mellan raderna.

Formatet är alltid storpocket och priset förändras procentuellt efter de förändringar man gör. I editorn kan kunden följa prisutvecklingen. En storpocket kostar i den vanliga nätbokhandeln omkring 100 kronor, och hos Abibo ligger de flesta böckerna på ett grundpris på omkring 200–300 kronor. Till detta tillkommer kostnad för anpassningen (upp till ca 50 kr).

– Jag tänker att priset ska ligga på jämförbar nivå med en inbunden bok i den fysiska bokhandeln. Det här är en billigare producerad pocketbok, men den är individanpassad. Jag tror att kunden känner att boken ger ett så bra värde att den kan tänka sig att betala ett likvärdigt pris som i bokhandeln.

Rent praktiskt köper Abibo in eboken via Axiell Media (fd Elib) och omvandlar den till vad kunden har beställt. För varje såld bok hos Abibo görs med andra ord ett köp för samma titel hos Axiell Media. Därefter trycks och distribueras den genom Publit.

Tror du att en läsare faktiskt vet vad det är som gör läsningen svår?
– Inte alltid. Många har inte riktigt reflekterat över det, just eftersom att man aldrig har fått chansen att välja. Men dels ser man direkt på skärmen hur det ser ut och dels kan man förhandsgranska boken, vilket innebär att man får ett antal sidor i en pdf som man själv kan skriva ut och provläsa.

För att nå ut med Abibo till rätt målgrupp siktar Anna in sig på att få kontakt med logopeder, specialpedagoger, skolbibliotekarier och olika sorters föreningar för bland annat pensionärer, personer med synnedsättningar eller dyslexi.

Personliga erfarenheter bakom affärsidén

Anna har själv erfarenhet av hur svårt det är att hitta rätt böcker till någon som har svårt att läsa, eftersom hennes son är dyslektiker.

– Jag kände redan i första klass att det var något som inte riktigt stämde, något som inte ville lossna. Samma problematik återkom hela tiden.

Anna upptäckte att sonens läsning ibland gick bättre och ibland sämre, och hon gjorde kopplingen att vissa typsnitt var enklare eller svårare att läsa. Hon gick till biblioteket och frågade efter böcker i ett visst typsnitt, men bibliotekarierna förstod inte alls frågan och hänvisade till lättlästhyllan. Där handlade böckerna sällan om ämnen som intresserade Annas son.

– Ska man komma till läslust så måste man hitta ämnen som intresserar en, säger Anna och fortsätter:

– Vi försökte få support från skolan men det gick för långsamt, så till slut kände jag att jag själv måste bli specialist på det här området för att kunna föra hans talan och se till så att han får rätt hjälp och stöd.

En vanlig reaktion som Anna får höra om Abibo är: Varför har inte det här funnits tidigare?

– Ja, det undrar jag också, säger Anna. Jag letade själv efter ett liknande alternativ för min sons räkning. Först och främst med ett innehåll som talar till hans intressen, och sedan visste jag precis vilka typsnitt jag ville ha och hur texten skulle se ut. Jag önskar att vi hade kunnat börja med glesa, korta rader och stora bokstäver, för att successivt kunna öka svårigheten, så att självförtroendet hängde med.

Själv har Anna aldrig jobbat vare sig inom bokbranschen eller med pedagogik. Hon beskriver sig som entreprenör och hon har arbetat med bland annat kläder, inredning och evenemang. Kunskapen som har krävts för att utveckla Abibo har hon hämtat från sina egna erfarenheter, men eftersom det är så individuellt vad som påverkar hur lätt eller svår en text upplevs att läsa så har hon tagit hjälp av andra.

– Jag har lärt mig så mycket själv om lässvårigheter genom åren, genom att läsa på och diskutera med andra i olika communities. Jag har specialpedagoger i mitt nätverk som jag stämmer av med, och flera testpiloter har varit med och tyckt till om Abibo under resans gång.

Möjligheten att till viss mån anpassa läsbarheten i form av textstorlek finns redan i de flesta eboksläsare och streamingtjänster, vilket brukar lyftas fram som en fördel med eböcker – just att de är så flexibla. Men att läsa eböcker passar inte alla, poängterar Anna Hansers Rutäng.

– Det är många som gillar det taktila, att hålla i en fysisk bok, speciellt den seniora gruppen. För många är det också en tydligare delmålskänsla att vända blad, och kunna visa upp boken man har läst. Dessutom tycker jag att även eböckerna har potential att utvecklas vidare. Vi får se hur långt jag kommer, men jag har idéer om eböcker också.