Antalet utexaminerade bibliotekarier räcker inte för att bemanna biblioteken idag. Vänder inte trenden kommer konsekvenserna hota det lagstadgade målet om likvärdig tillgång till biblioteksverksamhet.
Det finns för få bibliotekarier i Sverige och de utbildade bibliotekarier som finns kan numera sällas till skaran av yrkesgrupper där efterfrågan på personal är större än tillgången. I förlängningen medför det att allmänheten påverkas eftersom bibliotekens funktion i Sverige är betydande för samhället.
Stödprenumeration. Boktugg Mini (från 10,42 kr/mån) ger tillgång till vissa premiumartiklar.
Karin Linder är generalsekreterare på Svensk biblioteksförening. Hon får tecken från olika håll om svårigheten att nyrekrytera utbildade bibliotekarier och kan konstatera att skolbiblioteken är extra utsatta på grund av det växande bemanningskravet på skolbiblioteken:
– Det finns knappt någon arbetslöshet bland bibliotekarier idag och det finns en stor brist på skolbibliotekarier, säger Karin. I takt med att frågan om bemannade skolbibliotek nu går åt rätt håll kommer det behövas betydligt fler framöver. Där kommer det behövas en utbyggd utbildning.
Den negativa trenden påminner till viss del om den som drabbar andra yrkeskategorier i samhället, exempelvis lärare och vårdpersonal där det är allmänheten som i slutänden drabbas. Bibliotekens verksamhet är lagstadgad för att säkerställa både kvalitet och likvärdighet för biblioteksbesökarna, men när personal inte finns att tillgå faller grundtanken för systemet. Särskilt stora riskerar problemen att bli på mindre orter, spår Karin:
– Vi får signaler från sektorn att det på sina håll är svårt att rekrytera medarbetare till biblioteken, och det finns en risk att små kommuner kommer att behöva bemanna sina bibliotek med icke-utbildade bibliotekarier, säger hon. I de stora städerna är det lättare att strukturera om verksamheten så att bibliotekarierna kan avlastas av andra kompetenser. För special- och universitetsbibliotek är det stor risk att universitetens arbete med utveckling av tillgång till information och kunskap övertas av tjänsteföretag.
För att åtgärda läget krävs insatser på flera plan. Som det ser ut idag är biblioteken påverkade av flera samtida förändringar i mediesamhällets tekniska utveckling men även av andra sorters nya behov hos besökarna. Detta kan i framtiden öppna för möjligheten att plocka in andra yrkesgrupper som kan arbeta på biblioteken och komplettera bibliotekarierna.
Redan nu görs insatser för att utveckla bibliotekens verksamheter runt om i landet: Kungliga biblioteket i Stockholm har fått i uppdrag av regeringen att under de kommande tre åren höja den digitala kompetensen hos landets bibliotekarier och projektet får årligen 25 miljoner kronor. Men Karin tror att man utöver en höjning av den digitala kunskapen måste arbeta övergripande med den växande kulturella variationen hos besökarna:
– Det finns ett behov av mer mångfald inom exempelvis språk för att kunna möta nya grupper av användare, säger Karin. Det behövs analyser av vilket mål verksamheten ska fylla och hur den bäst ska bemannas. Troligtvis behövs andra kompetenser i biblioteken som kompletterar bibliotekariernas.
I slutänden handlar det om att göra yrket mer attraktivt för att fler ska vilja studera till bibliotekarier vid universitet och högskolor. 2012 var antalet utfärdade kandidatexamina inom biblioteks- och dokumentationsvetenskap från åtta lärosäten i landet 150 stycken enligt statistik från universitetskanslersämbetet. 2016 var motsvarande siffra 126. Karin menar att yrket skulle vara mer lockande om potentialen till utveckling i yrkesrollen var större för bibliotekarierna än den är idag:
– Användarnas behov av biblioteksverksamhet förändras ständigt, medieutvecklingen är i stark förändring och bibliotekarier måste få möjlighet att utvecklas för att möta dessa behov, förändra och planera sin verksamhet, säger hon och tillägger: Sedan måste lönerna sättas efter bibliotekariernas kompetens, det vill säga höjas.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
