Blir redaktörerna bokbranschens svar på Avicii eller Max Martin?

Tänk om redaktörerna tar mer av producentrollen (musik) eller regissör (film) och helt enkelt blir bokbranschens svar på Avicii. Är det författaren eller redaktörens namn som kommer att stå överst på Millennium 5, frågar sig Sölve Dahlgren.

Jag är själv författare till ett sex romaner och två fackböcker. Dessutom har jag jobbat som redaktör på ett antal tidningar. Däremot skulle jag inte våga ge mig på att redigera någon annans böcker, jag ser mig inte som en tillräckligt bra redaktör.

En redaktör är en person som kan lyfta ett manus till nya höjder och det är sällan deras arbete uppmärksammas just för att ingen läsare har en aning om vad som är redaktörens verk och vad som är författarens verk. Mer än att deras samlade arbete är det verk som läsaren håller i sin hand. En redaktör kan sätta fingret på vad som skiljer en bra bok från en fantastisk och dessutom hjälpa författaren att åtgärda det.

Jag har läst ett antal krönikor och reportage av Jan Gradvall, en av mina idoler och en av Sveriges bästa journalister i mina ögon. Han har bra koll på musikbranschen och dess utveckling. På många sätt har musikbranschen legat några år före bokbranschen i exempelvis digitaliseringen och internationaliseringen. Ska man utveckla en bransch är det bra att studera andra branscher för att se vilka idéer som går att flytta över till sin egen.

Nu är det inte säkert att bokbranschen kan och kommer att utvecklas på samma sätt som musikindustrin gjort. En hit på engelska skriven av en svensk artist blir global i samma ögonblick som den släpps. En bok på svenska översätts sällan till andra språk med samma utgivningsdag. Även om en svensk författare skulle skriva direkt på engelska så skulle världsmarknaden vara begränsad eftersom få svenskar och andra som inte har engelska som modersmål läser böcker på engelska.

Men frågan är om bokbranschen kommer att anamma musikindustrins specialisering. Om du tittar på moderna hits, alltså de som sjungs av stora artister som Miley Cyrus, Lady Gaga, Katy Perry så har de sällan en enda upphovsman. Det är team som skriver låtarna tillsammans och sedan jobbar man med producent och sångare och musiker. (Läs exempelvis Gradvalls Grupparbete i hitfabriken)

Avicii sjunger ju till exempel inte själv trots att han är artisten. Plötsligt är sångaren någon som gör en del av jobbet och inte ens är varumärket på produkten.

Så frågan är: kan redaktörerna bli bokbranschens svar på Avicii? De sätter ihop ett team för att skriva en bok. Några hjälps åt för att skriva ett synopsis. Man kallar in en författare som är duktig på intriger, en annan på gestaltning och karaktärsbyggen, en tredje som bygger världar, en fjärde som är en fena på miljöbeskrivningar. Redaktören samordnar och skriver ihop flera författares arbete till en helhet.

Och sätter slutligen sitt eget namn på boken och övriga inblandade får nöja sig med att nämnas i det finstilta på insidan av boken. Eller kanske möjligen på baksidan ifall de är någorlunda namnkunniga.

Man kan säga att detta redan i viss mån händer. Utgivningen av Millenium 4 bygger visserligen på en ensam författare, men uppdraget är att bygga vidare på någon annans verk. Tittar man på (i USA) bästsäljande författaren James Patterson, vars böcker sålts i över 300 miljoner exemplar, så jobbar han nästan alltid med en medförfattare som gör mycket av skrivjobbet medan Patterson regisserar.

Så vad tror ni – kommer nästa bästäljande svenska författare att vara en redaktör? Musikbranschen har sina DJ:s (Discjockey). Nu tror jag inte att bokbranschens kommer att kalla Bookjockeys eftersom förkortningen BJ ger helt fel associationer. Något som en duktig redaktör redan visste.

Sölve Dahlgren släpper i september femte delen i sin ungdomsbokserie InnebandyPiraterna, han har även skrivit romanen Fem stjärnor för Färglösa samt fackböckerna Lyckas med bokutgivning och Lyckas som författare. Han är även en av grundarna till Hoi Förlag och tror att vi bara sett början på förändringarna i bokbranschen.